And from the heavens to the womb to the heavens again
From the endin' to the endin', never got to begin
Maybe one day we could meet face to face?
In a place without time and space
Saturday, December 30, 2006
...
Thursday, December 28, 2006
Saknad.
Om du bara visste hur mycket jag saknar dig, älskade lilla krabat. Jag hoppas att du visste att du var så önskad som bara ett barn kan bli. Att din mamma tänker på dig varje dag och önskar att du fortfarande fanns med oss. Du finns i mina tankar, mitt hjärta och min själ.
Mina tårar kommer och går för dig, min älskade. Som jag önskar att du fortfarande växte i mig.
Bilden på dig står inramad, och även om du bara visar dig som en liten prick så är du mammas lilla prick.
Hur kan man sakna någon så mycket som man aldrig fick träffa?
mh.
Mina tårar kommer och går för dig, min älskade. Som jag önskar att du fortfarande växte i mig.
Bilden på dig står inramad, och även om du bara visar dig som en liten prick så är du mammas lilla prick.
Hur kan man sakna någon så mycket som man aldrig fick träffa?
mh.
Tuesday, December 12, 2006
Sunday, December 03, 2006
Tankar och funderingar.
Jag har länge funderat på hur mycket man ska dela med sig av till sina barn. De senaste dagarna har jag tänkt och funderat omkring ämnet "ska jag & Robin berätta för krabaten när han/hon blivit äldre att han/hon skulle haft syskon?"
Det är ju som så att jag genomgick en abort 1998, vid 15 års ålder. Det barnet kom till efter en överfallsvåldtäkt och jag kunde inte se mig själv behålla det barnet under de omständigheterna. Dels var jag på tok för ung och dels så var jag rädd att jag skulle komma till att undermedvetet hata det barnet eftersom pappan var ondska för mig.
Jag förträngde väldigt länge vad som hade hänt mig och när det uppdagades att jag var gravid hade jag ingen aning om vad som hade hänt. Fick dra en vit lögn till mina föräldrar och sa att jag inte hade kontakt med pappan till barnet. Gissa om jag kände mig dum? Aborten gjordes i vecka 8 eller 9, så det var rätt sent jag fick veta att jag var gravid. Jag tänker fortfarande väldigt ofta på det barnet, men jag vet att jag gjorde det enda rätta.
Sen har vi ju vårt missfall i maj, som både jag och Robin fortfarande mår dåligt över. Det barnet vi väntar nu kan aldrig ersätta det vi förlorade, men vi har nu något att se fram emot och vi längtar oerhört efter att få träffa krabaten som växer sig starkare för varje dag som går.
Vi har nog mer eller mindre bestämt oss för att berätta för krabaten när den vuxit upp att han/hon skulle haft syskon. Det kan vara bra att få veta i fall mamma eller pappa blir ledsen ibland. Men vad tycker ni?
Jag vill gärna höra vad andra tycker och tänker.
mh.
Det är ju som så att jag genomgick en abort 1998, vid 15 års ålder. Det barnet kom till efter en överfallsvåldtäkt och jag kunde inte se mig själv behålla det barnet under de omständigheterna. Dels var jag på tok för ung och dels så var jag rädd att jag skulle komma till att undermedvetet hata det barnet eftersom pappan var ondska för mig.
Jag förträngde väldigt länge vad som hade hänt mig och när det uppdagades att jag var gravid hade jag ingen aning om vad som hade hänt. Fick dra en vit lögn till mina föräldrar och sa att jag inte hade kontakt med pappan till barnet. Gissa om jag kände mig dum? Aborten gjordes i vecka 8 eller 9, så det var rätt sent jag fick veta att jag var gravid. Jag tänker fortfarande väldigt ofta på det barnet, men jag vet att jag gjorde det enda rätta.
Sen har vi ju vårt missfall i maj, som både jag och Robin fortfarande mår dåligt över. Det barnet vi väntar nu kan aldrig ersätta det vi förlorade, men vi har nu något att se fram emot och vi längtar oerhört efter att få träffa krabaten som växer sig starkare för varje dag som går.
Vi har nog mer eller mindre bestämt oss för att berätta för krabaten när den vuxit upp att han/hon skulle haft syskon. Det kan vara bra att få veta i fall mamma eller pappa blir ledsen ibland. Men vad tycker ni?
Jag vill gärna höra vad andra tycker och tänker.
mh.
Wednesday, November 29, 2006
Inskrivning.
I torsdags var jag på inskrivning hos barnmorskan. Man blir inskriven när man är i vecka 10, för då börjar det räknas som att man nästan har gått över den osäkra perioden då det är som störst risk för missfall. Nu är jag iaf i vecka 11 (v 10+5 typ) och allt börjar stabiliseras. Skönt!
Det är uträknat att jag blev gravid mellan tisdagen den 3:e och torsdagen 5:e oktober.
Hos barnmorskan fick jag väga mig, ta lite prover samt svara på frågor och ställa frågor. Jag hade inte gått upp så mycket i vikt som jag trodde (min mage har blivit rätt rejäl så jag trodde att jag hade gått upp massa), utan det var cirka 1,5 kg sen sist jag vägde mig vilket var i augusti tror jag.
Proverna visade att alla mina värden såg bra ut. De stack mig i fingret samt tog vanligt blodprov från armen. Blodsockret låg på 4,5 ungefär och järnvärdet 127 om jag minns det rätt.
Illamåendet har nästan gått över helt. Underbart! Jag höll på att ta livet av mig ett tag eftersom jag mådde illa konstant. Igår var jag och Robin ute på stan efter att jag arbetat och då fick jag ett blodtrycksfall. Det betyder att jag höll på att tuppa av. Inte roligt!
Annars så mår jag helt okej nu. Lite hjärtklappning då och då, vilket är otäckt men det går över efter några minuter.
Vi träffade en annan gravid tjej i söndags. Jag & Robin åkte för att hälsa på My och hennes man Robert. Hon är i vecka 30 och fått värsta kalaskulan. Jättefint! Vi hade jättetrevligt och jag ser fram emot att träffa de igen. :]
mh.
Det är uträknat att jag blev gravid mellan tisdagen den 3:e och torsdagen 5:e oktober.
Hos barnmorskan fick jag väga mig, ta lite prover samt svara på frågor och ställa frågor. Jag hade inte gått upp så mycket i vikt som jag trodde (min mage har blivit rätt rejäl så jag trodde att jag hade gått upp massa), utan det var cirka 1,5 kg sen sist jag vägde mig vilket var i augusti tror jag.
Proverna visade att alla mina värden såg bra ut. De stack mig i fingret samt tog vanligt blodprov från armen. Blodsockret låg på 4,5 ungefär och järnvärdet 127 om jag minns det rätt.
Illamåendet har nästan gått över helt. Underbart! Jag höll på att ta livet av mig ett tag eftersom jag mådde illa konstant. Igår var jag och Robin ute på stan efter att jag arbetat och då fick jag ett blodtrycksfall. Det betyder att jag höll på att tuppa av. Inte roligt!
Annars så mår jag helt okej nu. Lite hjärtklappning då och då, vilket är otäckt men det går över efter några minuter.
Vi träffade en annan gravid tjej i söndags. Jag & Robin åkte för att hälsa på My och hennes man Robert. Hon är i vecka 30 och fått värsta kalaskulan. Jättefint! Vi hade jättetrevligt och jag ser fram emot att träffa de igen. :]
mh.
Friday, November 17, 2006
Äggstockar eller testiklar?
Idag gick jag enligt en uträkning in i vecka 10, och då utvecklas äggstockar och testiklar. Coolt! Dessutom börjar hjärtat ticka där inne, så nu slipper jag stå för det. :]
Det blev ett jäkla rabalber i Robins blogg om vissa kommentarer. Känns som att jag gärna vill förklara mig lite till.
Denna bloggen är främst till för att våra vänner och familjer ska kunna ta del av vad som händer just nu. Den är öppen för allmänhet eftersom det känns trist att lösenordsskydda den. Jag vill inte det. Att kommentera är givetvis en självklarhet och uppskattas för det mesta, men vissa ämnen är känsligare än andra.
Ett exempel på vad som är extra känsligt är vårt val av namn till barnet om det blir en pojke. Varken jag eller Robin tycker att Fox är ett konstigt namn, annars hade vi inte valt det. Men ingen av oss vill ha ett traditionellt namn a la Daniel eller Fredrik. Det är inget fel på de namnen, men det är inte något vi vill ha på vår son. Men!
Nu är det som så att vi har två andra helt vanliga namn som andra- resp tredjenamn på pojken, nämligen André Robin. Om Fox inte vill heta Fox när han blir större så kan han välja ett av sina andra namn. Antagligen vill han inte heta som sin pappa, men André är ett förslag. Så gjorde min storebror. Fram till han var 16 år hette han Effe för oss (Efraim) men i gymnasiet bytte han till sitt andranamn, Christian. Så hoppet för lille Fox är inte ute.
Grejen är den att det är helt okej att våra vänner kommenterar om såna saker som namn, men när okända människor kommer in och lägger sig i våra val så känns det inte okej. Jag vill ha en graviditet som är rolig, istället för negativ. Jag har mått skitdåligt i två månader, och mår fortfarande rätt pyrt - så jag behöver snälla människor omkring mig. Jag orkar helt enkelt inte med negativitet just nu. Möjligen att jag kommer orka mer om ett par månader när allt fysiskt förhoppningsvis lagt sig.
För övrigt så har jag kommit på det namnet jag vill döpa en dotter till, om jag får en till efter Isa alltså. Lilja.
Lilja är verkligen jättefint! Men jag kommer säkert få tre pojkar! :P
mh.
Det blev ett jäkla rabalber i Robins blogg om vissa kommentarer. Känns som att jag gärna vill förklara mig lite till.
Denna bloggen är främst till för att våra vänner och familjer ska kunna ta del av vad som händer just nu. Den är öppen för allmänhet eftersom det känns trist att lösenordsskydda den. Jag vill inte det. Att kommentera är givetvis en självklarhet och uppskattas för det mesta, men vissa ämnen är känsligare än andra.
Ett exempel på vad som är extra känsligt är vårt val av namn till barnet om det blir en pojke. Varken jag eller Robin tycker att Fox är ett konstigt namn, annars hade vi inte valt det. Men ingen av oss vill ha ett traditionellt namn a la Daniel eller Fredrik. Det är inget fel på de namnen, men det är inte något vi vill ha på vår son. Men!
Nu är det som så att vi har två andra helt vanliga namn som andra- resp tredjenamn på pojken, nämligen André Robin. Om Fox inte vill heta Fox när han blir större så kan han välja ett av sina andra namn. Antagligen vill han inte heta som sin pappa, men André är ett förslag. Så gjorde min storebror. Fram till han var 16 år hette han Effe för oss (Efraim) men i gymnasiet bytte han till sitt andranamn, Christian. Så hoppet för lille Fox är inte ute.
Grejen är den att det är helt okej att våra vänner kommenterar om såna saker som namn, men när okända människor kommer in och lägger sig i våra val så känns det inte okej. Jag vill ha en graviditet som är rolig, istället för negativ. Jag har mått skitdåligt i två månader, och mår fortfarande rätt pyrt - så jag behöver snälla människor omkring mig. Jag orkar helt enkelt inte med negativitet just nu. Möjligen att jag kommer orka mer om ett par månader när allt fysiskt förhoppningsvis lagt sig.
För övrigt så har jag kommit på det namnet jag vill döpa en dotter till, om jag får en till efter Isa alltså. Lilja.
Lilja är verkligen jättefint! Men jag kommer säkert få tre pojkar! :P
mh.
Tuesday, November 14, 2006
Mamman ryter till!
Okej, ryter är väl att ta i men här kommer det jag just nu tänker på:
- Vi har valt att välja namnet Fox som förstahandsval om det blir en pojke eftersom vi båda tycker att det är ett fint, coolt (vad är det för fel med ett coolt namn?) namn som klingar bra i våra öron. Eftersom det är VÅRAT barn så bestämmer vi.
- När det gäller namntips, råd osv så föredrar jag om alla ni som läser denna blogg väntar med sådant tills vi ber om just råd och tips. Det är väldigt frustrerande när många människor med olika viljor vill komma med "bra råd" när vi inte bett om det. Vad som händer när ni kommer med tips och råd utan att vi har bett om det är att vi känner som om ni tror att vi kommer bli sämre föräldrar. Man blir inte en sämre förälder bara för att man har olika smak.
- Samma sak när det gäller kläder, att kolla kön osv. VI väljer att ta reda på könet eftersom VI vill det. VI tycker att det är roligt att veta en sån sak eftersom vi då kan köpa på oss vissa kläder och grejjer som "passar" könet på VÅRT barn. Alla tycker inte samma sak, och vi vill gärna att ni respekterar detta. Även om vi hade velat gå den gamla stereotypen till väga med rosa tyllklänning på flicka, och armébyxa till pojke så är det så vi hade velat ha det. (Nu kommer det inte bli så dock, utan detta var bara ett exempel)
Nu vill jag inte att ni som läser detta tror att vi är arga och blir förnärmade, men vi måste säga till när det känns som om vissa kommentarer blir för mycket. Det är våran graviditet och jag är väldigt självsäker på när det gäller rollen som mamma. Underskatta inte oss bara för att detta är vårt första barn. Kom istället ihåg hur det kanske var för just er när ni väntade barn, eller hur ni kommer vilja ha det den dagen ni ska ha barn.
Tack för ordet!
mh.
/Anna
- Vi har valt att välja namnet Fox som förstahandsval om det blir en pojke eftersom vi båda tycker att det är ett fint, coolt (vad är det för fel med ett coolt namn?) namn som klingar bra i våra öron. Eftersom det är VÅRAT barn så bestämmer vi.
- När det gäller namntips, råd osv så föredrar jag om alla ni som läser denna blogg väntar med sådant tills vi ber om just råd och tips. Det är väldigt frustrerande när många människor med olika viljor vill komma med "bra råd" när vi inte bett om det. Vad som händer när ni kommer med tips och råd utan att vi har bett om det är att vi känner som om ni tror att vi kommer bli sämre föräldrar. Man blir inte en sämre förälder bara för att man har olika smak.
- Samma sak när det gäller kläder, att kolla kön osv. VI väljer att ta reda på könet eftersom VI vill det. VI tycker att det är roligt att veta en sån sak eftersom vi då kan köpa på oss vissa kläder och grejjer som "passar" könet på VÅRT barn. Alla tycker inte samma sak, och vi vill gärna att ni respekterar detta. Även om vi hade velat gå den gamla stereotypen till väga med rosa tyllklänning på flicka, och armébyxa till pojke så är det så vi hade velat ha det. (Nu kommer det inte bli så dock, utan detta var bara ett exempel)
Nu vill jag inte att ni som läser detta tror att vi är arga och blir förnärmade, men vi måste säga till när det känns som om vissa kommentarer blir för mycket. Det är våran graviditet och jag är väldigt självsäker på när det gäller rollen som mamma. Underskatta inte oss bara för att detta är vårt första barn. Kom istället ihåg hur det kanske var för just er när ni väntade barn, eller hur ni kommer vilja ha det den dagen ni ska ha barn.
Tack för ordet!
mh.
/Anna
Monday, November 13, 2006
En livlig liten krabat
Oj oj oj! Det lilla barnet i Mammans mage är allt annat än lugnt. Det är inte ofta det går inte en dag utan att h*n bråkar därinne så mycket att stackars Anna tappar all kraft och bara sjunker ihop på soffan.
Trots att bäbisen är en sådan bråkstake har h*n faktiskt redan fått ett par presenter (Jaja, vi behöver inte få någon kommentar om att det betyder otur och ladidada..)! När jag och Anna fyllde år fick den lilla krabaten nämligen en jättefin knallröd body med texten "Enjoy Milk", en alliteration(referens till) av Enjoy Coca-Cola. Bäbisen viskade igår i mitt öra att h*n ser fram väldigt mycket mot att ha den på sig och att jag skulle framföra ett stort tack till Camilla som köpte den. Dessutom fick h*n en riktigt cool napp av Sipen och Mimmi - en Rockstar Baby-napp! Det är trummisen i Jon Bon Jovi som har varit med och designat den och även denna present ser bäbis fram mot att få prova!
Skrivet av: Daddy A.K.A (R)obin
Trots att bäbisen är en sådan bråkstake har h*n faktiskt redan fått ett par presenter (Jaja, vi behöver inte få någon kommentar om att det betyder otur och ladidada..)! När jag och Anna fyllde år fick den lilla krabaten nämligen en jättefin knallröd body med texten "Enjoy Milk", en alliteration(referens till) av Enjoy Coca-Cola. Bäbisen viskade igår i mitt öra att h*n ser fram väldigt mycket mot att ha den på sig och att jag skulle framföra ett stort tack till Camilla som köpte den. Dessutom fick h*n en riktigt cool napp av Sipen och Mimmi - en Rockstar Baby-napp! Det är trummisen i Jon Bon Jovi som har varit med och designat den och även denna present ser bäbis fram mot att få prova!
Skrivet av: Daddy A.K.A (R)obin
Tuesday, November 07, 2006
Enligt FL.
Min graviditet - BF Sön 24 jun 2007
Uträkning utgår från dagens datum: Tis 7 nov 2006
Din graviditet startade Ons 20 sep 2006
Din menscykel är ca 32 dagar
Du blev gravid ungefär Fre 6 okt 2006 (ägglossningen)
Du har gått 48 fulla dagar av 282
Du är i vecka 7
Du har gått 6 fulla veckor och 6 fulla dagar (v6+6)
Du är i 2:a kalendermånaden
Du är i 2:a graviditetsmånaden (lunarmånaden), läs mer här
Du är i trimester ett
Du har 234 dagar kvar till förlossning
Fast sen kollar jag en annan uträkning och den visar något annat. Förvirrande! Vi ska till barnmorskan den 23:e november, så då kanske vi får veta "sanningen". :P
mh.
Uträkning utgår från dagens datum: Tis 7 nov 2006
Din graviditet startade Ons 20 sep 2006
Din menscykel är ca 32 dagar
Du blev gravid ungefär Fre 6 okt 2006 (ägglossningen)
Du har gått 48 fulla dagar av 282
Du är i vecka 7
Du har gått 6 fulla veckor och 6 fulla dagar (v6+6)
Du är i 2:a kalendermånaden
Du är i 2:a graviditetsmånaden (lunarmånaden), läs mer här
Du är i trimester ett
Du har 234 dagar kvar till förlossning
Fast sen kollar jag en annan uträkning och den visar något annat. Förvirrande! Vi ska till barnmorskan den 23:e november, så då kanske vi får veta "sanningen". :P
mh.
Sunday, November 05, 2006
Dagens bäbis-blogg.
Igår firade jag & Robin våra födelsedagar i förväg med maskerad. Robin var utklädd till kvinna, och det var lite småläskigt att se honom för han såg verkligen ut som en tjej. Iaf så fick vi lite presenter, och två av de var till krabaten.
Av Camilla fick vi en helt underbart söt röd liten body med texten "Enjoy milk" i samma typsnitt som Coca-cola har. Mimmi och Sipen gav oss en napp som krabaten kan använda när han fyllt 3 månader. Den var ascool och kom från Rockstarbaby. Den är i silver och har en ros på sig. Får se om krabaten kommer använda den. Själv så vägrade jag ha napp när jag var liten, har mina föräldrar berättat. Jag bara spottade ut den. Om det har något samband med att jag inte ville sluta suga i mig bröstmjölk vet jag inte. Min stackars mamma fick så ont i sina nipplar till sist så när jag var lite mer än ett år fick jag gå över till att dricka ur kopp.
Jag har bestämt mig för att försöka amma. Jag har hört så många unga tjejer tala om att de absolut inte vill det för de tror att brösten ska påverkas till det negativa and so on. Det är en sak om man inte kan amma, om det gör för ont eller att man kanske inte har tillräckligt med mjölk. Då förstår jag att man skippar den biten och flaskmatar istället. Men för att man tror att man får fulare bröst? nej nej.
Annars så mår jag pyton som vanligt. Konstant illamående och trött som en 90-åring. Försöker sova varje eftermiddag för att orka vara vaken åtminstone till 21.
Mamma ringde innan och berättade att hon hade kollat efter babykläder i England (hennes gubbe kommer därifrån och de var nyss på semester där) men blivit bestört av utbudet. Det var helt uppdelat i pojk- och flickkläder. Antingen skärt eller ljusblått. Gud vad tråkigt! Då har vi det faktiskt lite bättre i Sverige.
Nu ska jag vakna till liv. Robin är på ICA och handlar lite mat till oss. Han tar verkligen hand om mig och bäbis, och det behövs. Jag orkar inte ta hand om något just nu. :[
Så tack Robin för allt ditt stöd och att du orkar med mina utbrott, mitt ständiga illamående och mitt bleka trötta ansikte!
mh.
/Anna
Av Camilla fick vi en helt underbart söt röd liten body med texten "Enjoy milk" i samma typsnitt som Coca-cola har. Mimmi och Sipen gav oss en napp som krabaten kan använda när han fyllt 3 månader. Den var ascool och kom från Rockstarbaby. Den är i silver och har en ros på sig. Får se om krabaten kommer använda den. Själv så vägrade jag ha napp när jag var liten, har mina föräldrar berättat. Jag bara spottade ut den. Om det har något samband med att jag inte ville sluta suga i mig bröstmjölk vet jag inte. Min stackars mamma fick så ont i sina nipplar till sist så när jag var lite mer än ett år fick jag gå över till att dricka ur kopp.
Jag har bestämt mig för att försöka amma. Jag har hört så många unga tjejer tala om att de absolut inte vill det för de tror att brösten ska påverkas till det negativa and so on. Det är en sak om man inte kan amma, om det gör för ont eller att man kanske inte har tillräckligt med mjölk. Då förstår jag att man skippar den biten och flaskmatar istället. Men för att man tror att man får fulare bröst? nej nej.
Annars så mår jag pyton som vanligt. Konstant illamående och trött som en 90-åring. Försöker sova varje eftermiddag för att orka vara vaken åtminstone till 21.
Mamma ringde innan och berättade att hon hade kollat efter babykläder i England (hennes gubbe kommer därifrån och de var nyss på semester där) men blivit bestört av utbudet. Det var helt uppdelat i pojk- och flickkläder. Antingen skärt eller ljusblått. Gud vad tråkigt! Då har vi det faktiskt lite bättre i Sverige.
Nu ska jag vakna till liv. Robin är på ICA och handlar lite mat till oss. Han tar verkligen hand om mig och bäbis, och det behövs. Jag orkar inte ta hand om något just nu. :[
Så tack Robin för allt ditt stöd och att du orkar med mina utbrott, mitt ständiga illamående och mitt bleka trötta ansikte!
mh.
/Anna
Thursday, November 02, 2006
Vecka 8.
I morgon går jag in i vecka 8, enligt den uträkningen jag går efter. Då händer detta:
Nu börjar man ana att bebisen ska få ett ansikte! Embryot börjar få mänskliga drag - ögonlocken bildas och spetsen av en liten näsa syns. Fingrar och tår börjar utvecklas, nästan så att man kan räkna dem. Huvudet är enormt i förhållande till övriga kroppen.
Livmodern har vuxit. Innan du var gravid var livmodern lika stor som ett hönsägg. Nu liknar den mer en grapefrukt.
Wow, vad det händer saker där inne! :D
Inte konstigt att jag mår skitilla och är konstant trött.
mh.
/Anna
Nu börjar man ana att bebisen ska få ett ansikte! Embryot börjar få mänskliga drag - ögonlocken bildas och spetsen av en liten näsa syns. Fingrar och tår börjar utvecklas, nästan så att man kan räkna dem. Huvudet är enormt i förhållande till övriga kroppen.
Livmodern har vuxit. Innan du var gravid var livmodern lika stor som ett hönsägg. Nu liknar den mer en grapefrukt.
Wow, vad det händer saker där inne! :D
Inte konstigt att jag mår skitilla och är konstant trött.
mh.
/Anna
Wednesday, November 01, 2006
Pappan skriver: Elva dagar senare
”Jag tror det är ett plus, jag tror det är ett plus...Det är ett plus!”, orden viskas fram med en skakig röst genom min mobiltelefon. Jag känner hur mitt ansikte spricker upp i ett leende som jag inte kan hålla tillbaka. Mitt hjärta börjar slå hårdare och hårdare, äntligen händer det – vi ska bli föräldrar!
Fredagen den 20 oktober testade min Anna positivt på ett graviditetstest och från och med den dagen ändrades vår vardag helt. Det har inte gått mer än elva dagar sedan vi fick beskedet men det känns som att det har gått mycket längre än så! Allteftersom att Annas mage växer och hennes hormoner fladdrar omkring mer och mer i hennes kropp ändras hennes humör mer och mer. Den en gång glada och pigga flickan har tappat bort energin och med den även hennes humör och temprament.
Jag har lärt mig att vakta min tunga och vara försiktig med henne, men visst händer det att jag tabbar mig lite då och då. Anna har alltid varit en dålig förlorare och nu är det närmast en dödssynd att leda över henne i något sammahang. Blir hon upprörd och tappar sitt humör så gäller det att hålla masken och inte skratta eller bli arg själv för då blir det inte nådigt!
Jag fick en kommentar om hur killar alltid är så fascinerade över hur tjejernas magar växer under en graviditet. Kommentatörskan menade att vi borde sätta oss in mer i hur dåligt de mår, vilket jag tycker att jag gör då jag ställer upp för henne dygnet runt! Behöver hon gå på toa mitt i natten följer jag med henne, mår hon illa släpper jag allt jag har i händer och stryker hennes svank. Jag vet mycket väl om att hon mår dåligt, men jag tycker fortfarande att det ska bli kul att se hur magen växer!
Dessa elva dagar har känts som flera veckor, hur ska jag då klara mig ända fram till slutet av juni? Kanske borde försöka gå i ide och vakna upp veckorna innan leveransen...
Välkomna!
Hej allesammans!
Detta kommer att bli bloggen som bara kommer att handla om det viktigaste i vårt liv just nu - bäbisen i Annas mage.
Här kommer vi att ta upp vad som händer med bäbis och vad som händer med mamma Anna! :]
Vi tyckte att för istället att skriva om bäbis i våra vanliga bloggar, så skulle bäbis få ett alldeles eget forum. Dessutom besparar det våra respektive bloggläsare att bara få läsa om illamående, ömmande bröst som inte vill sluta växa, och annat graviditetssnack. Här får de som är genuint intresserade av vår graviditet få läsa, medan de som bara är intresserade av vårt vardagliga dravel kan hålla sig till att läsa våra vardagsbloggar. Smart va? :D
Håll till godo, och hoppas att ni får många skratt på vägen!
Varma hälsningar,
Anna, Robin & Bäbis.
Detta kommer att bli bloggen som bara kommer att handla om det viktigaste i vårt liv just nu - bäbisen i Annas mage.
Här kommer vi att ta upp vad som händer med bäbis och vad som händer med mamma Anna! :]
Vi tyckte att för istället att skriva om bäbis i våra vanliga bloggar, så skulle bäbis få ett alldeles eget forum. Dessutom besparar det våra respektive bloggläsare att bara få läsa om illamående, ömmande bröst som inte vill sluta växa, och annat graviditetssnack. Här får de som är genuint intresserade av vår graviditet få läsa, medan de som bara är intresserade av vårt vardagliga dravel kan hålla sig till att läsa våra vardagsbloggar. Smart va? :D
Håll till godo, och hoppas att ni får många skratt på vägen!
Varma hälsningar,
Anna, Robin & Bäbis.
Subscribe to:
Posts (Atom)